Julens ängel II

När vi hade vardagsrumsläsning av mitt manus härom veckan så pratade vi om att Julens ängel borde få lite mer utrymme. Så jag låter honom fortsätta att utforska rummet och lägenheterna. Han provar lite sorgset och längtansfullt på människornas vardagsattiraljer.

Plötsligt hände det något: Han är hemma i Katerinas tomma lägenhet. Hon ringer hem för att få tag i sin dotter Nadja. Men Nadja är ute på gården och leker med krubbfigurerna om ni minns dom. Dom som Torsten slängde ut när hans fru inte ville fira jul med honom.
Så när det ringer i telefonen i den på människor tomma lägenheten så står julens ängel där och lyfter på luren. Men han kan inte prata… så han står bara där och håller i luren och Katerina blir först förbryllad och sen riktigt orolig. Hon lägger på och skyndar hem.
Och när hon kommer hem och hittar sin dotter på gården tillsammans med grannen och krubbfigurerna så skäller hon förstås på grannen. Och i mycket liten skala så kan man säga att Julens ängel faktiskt har klantat sig. Gjort nåt dumt. Skrämt upp dom. Förut trodde jag alltid att julens ängel, om han alls lyckades påverka människornas liv skulle göra det i positiv riktning. Nu verkar det som om han börjar ställa till det för dom…. Hmm.. Intressant.