Suddar ut och nya spår

Före oss bodde en mycket gammal människa i lägenheten vi köpt, hon kan inte längre bo i någon lägenhet.

Vi träffar henne aldrig, hon är nog för trött. Hennes barn lämnar nycklar och skriver kontrakt. Vi pratar en stund. Om barndom i Bagarmossen med badbuss till Flaten och släta bullar i solen. Om parklekar, skog och skridskois.

Och så ligger nyckeln i vår hand och vårt Bagarmossen tar vid. Vi hittar spår som vi vill ta bort. En lampa, en knopp eller ett glas. Gulnade väggar för någon har rökt. En svart väg går från spisen ända ut i hallen. Kanske har det brunnit där. Vi suddar ut och målar väggarna vita. Taken också. Våra saker flyttar in, ett annat liv sätter sina spår. Vårat liv.

Men fortfarande finns några spår kvar, knopparna vi inte orkat byta och trösklarna som inte finns för där skulle rullatorn komma fram.